Gr moln tcker skyn,
mitt vsen fylls av lngtan
Himlen ppnar sig ter
ver min mrka glnta
Det svala regnet
faller
p min frgngna kropp,
sipprar ned i mitt inre,
frlser kyla spder blod.
Kylan fder minnen
om blod, dd och ra.
Regnet fder drmmar
om en ny tidls era.
Denna livlsa kropp
rgad av stl och tid.
Stungen djupt av svek
likt
trnar i tusen
Sorg och ondligt hat,
ddens tysta kalla invit,
livets dende lga
mellan dd och liv.
r jag blott
en skugga
som vandrar bland vaga minnen?
Fdda ur min ensamhet
ur min dende lga
dende likt den ljuva
natten vid
gryningen,
d solens strlar
frdriver stjrnors sken...
Stilla skuggor frn falnad tid,
tnder gld ur gammal aska.
Gmda
spillror av hopp
i den ddes drmmar...
