Jag vaknar fArskrAckt
Ur dunkla drAmmars makt
FArblindad av det mArker
Som mig ur min fattning bragt
Blott alltfAr
hastigt sanning
I allra hAgsta grad
Mig bringar andlAs fasa:
Jag Ar levande begravd
Utan mAjlighet att fly
Kistans
slutna sfAr
KvAljes jag av fuktig jord
I sanning dAmd jag Ar
Ty vem kan hAra mina skrik
En dAdens serenad....
Den
stumma jorden dAljer mig
Levande begravd
"....Jag kAnner slutet nalkas
Med lAnga tysta kliv
I ensamhet och
tomhet
FArsmAktar jag - alltjAmt vid liv
Mina fingrar blAder
Kistans lock Ar sAnderklAst
Jag Anskar blott av dAden
FrAn min
fasa bli fArlAst...."
Ty varje frihetstanke
Ar skoningslAst futil
I gravens mArker dvAljes jag
I DAdens domicil
FAr
evig tid min ande
Gravens fjAttrar bAr
FAr alltid fast i dAdens kval
Levande begravd jag Ar