En vrld och dess folk, i gldje leva
Frvirrade sma sjlar, i ljus de treva
Leende, men ack sa ofrstaende och
svarg
Girighetens ansikte visar sitt sanna jag
Bind, sjlsliga vind, med bud on dd och ondligt slut
Som ett kallt tcke bredes
dina vingar ut
Jord, de jord, sa utplanad, karg och dyster
Som pesten tog mnskligt liv dun u slukas pa din lyster
Jag ppnar
min famn och vaggar dig till ro
Jag tar den sista flamman, det sista jordliga bo
Jag tar ljuset till mitt hjrta och slcker
det
Jag tar era drmmar och ert hopp frsvinner i evighet
Angest och frtvivlan, djup i sjlen rista
Pa de som en gang burit
ljusets gnista
Jord, de jord, du aldrig igen ett liv kommer att fa
Inga vgar, inget skymmer af hopp er kommer att na