En tanke bygger nya mAnster,
I tanken ligger vArldsalltet gAmt
Den Appnar stAngda portar och fAnster
Och fann sin stig i
det vi redan glAmt
Der fAregaende tanken, som bar en historia
Av tAnkarverksamhet
UppvAckt sken den av skapandets
gloria
Men dAmd att fArnya sin singularitet
Den brAt sig fri, fran sina ursprungstAmmar
Och skAnkte liv at gangna drAmmar
En
elektrisk impuls som klarade sin examen:
Att verka bortom den fysiska lekamen
FAr var och varenda konklusion
Som lAmnar
idAernas hus
Skapas ett kosmos, en ny sektion
Av funderingar och brus
Som sedan blir till nya ord,
En egen existens
Ord
pa ett papper, pa nagons bord
Blir till tankekondens
Som droppar in i dennes liv
Och fArAndrar dennes inkarnation
LAgger
sedan grunden fAr nya initiativ,
Det hAr Ar en tankes evolution
Och i varje sekund som tiden ger
Vidgas dess gesAll
I dess
kollektiv blir det fler, allt fler
Som stiger mot skyarnas pall
De brinner till och faller bort
NAr uppdraget Ar slut
Men
kan atervAckas fran glAmskans fort
Om vi manar dem en minut
Da pralar de i full ornate,
I de klaraste kulArer
Ur hjArnans
sal, en frisk sonat
Besjunger dessa aktArer.
Dessa tankar bygger nya mAnster,
I tankarna ligger vArldsalltet, gAmt
De
Appnar stAngda portar och fAnster
Men de fann sin stig I det vi redan glAmt
[English translation:]
THE TEMPLE OF
IDEAS
A thought builds new patterns,
The Universe lies hidden in the thought
It opens closed gates and windows
And found
its path in that which we had already forgotten
The previous though, which carried a history
Of activity of thinking
Awoken
it shone with the halo of creation
But doomed to renew its singularity
It broke free, from the reins of its origin
And gave
life to bygone dreams
An electric impulse which passed its exam:
To work beyond the physical body
For each and every
conclusion
That leaves the house of ideas
A cosmos is created, a new section
Of thoughts and noise
Which then turns into
new words,
An existance of its own
Words on a paper, on someone's table
Turns into a condensation of thoughts
Which drips
into his life
And changes his incarnation
Then makes the foundation for new initiatives,
This is the evolution of a
thought
And in every second gifted by Time
Its journeyman is widened
In its collective there become more, yet more
That rise
towards the skies' covering
They burn shortly and fall away
When the task is completed
But can be awoken again from the
castle of oblivion
If we urge them for a minute
Then they shine in full ornamentation,
In the brightest of colours
From
the hall of the brain, a fresh sonata
Extols these actors.
These thoughts build new patterns,
The Universe lies hidden in the
thought
It opens closed gates and windows
And found its path in that which we had already forgotten